Publicerad första gången: 2017-01-05
I tidigare brev har vi redovisat resultat från olika utvärderingar av aktivt förvaltade fonder. Dessa pekar på svårigheterna med att lyckas med aktiv förvaltning. Är då indexfonder ett bra och kostnadseffektivt sätt att få exponering mot aktiemarknaden? Både ja och nej, visar det sig.
Fler index än noterade bolag i världen
Bara S&P Dow Jones Indices beräknar fler än en miljon index varje dag. Tillsammans med övriga leverantörer av index finns det flera miljoner underliggande index att välja mellan. Vilket index skall man välja? Vilken förvaltare följer detta index bäst? En sak är säker, de företag som skapar index tjänar stora pengar1. Det finns ett antal uppenbara fördelar med indexfonder; de ger en bred exponering och därmed även en diversifiering (riskspridning), avgifterna är relativt låga (ca 1/3 av kostnaden för aktivt förvaltade fonder i Sverige2) och fonderna är lättillgängliga med stor valfrihet. Det finns dock ett antal nackdelar med index och indexfonder som inte är lika väl kända.
- Många index är utformade som bas för optioner, terminer och strukturerade produkter. Detta innebär att likviditet i de underliggande aktierna prioriteras. Ofta blir då även indexet smalt (som t ex OMXS30). Vinstintresset hos indexleverantörerna står här mot investerarnas intressen, då smalare exponering mot större likvida bolag kan ge högre risk men lägre avkastning.
- Eftersom de flesta index endast omviktas ett fåtal gånger varje år, uppkommer så kallad ’style-drift’, d v s indexet kommer att följa ett annat urval av aktier än det ursprungligen var tänkt.
- Då ett mål för indexfonder är att följa index så nära som möjligt, kommer alla som följer ett visst index göra omallokeringar samtidigt. Detta driver upp priserna på de bolag som skall köpas, och ned priserna på de som säljs. Detta blir en kostnad i form av lägre avkastning. Indexviktning baserad på marknadsvärde innebär även att övervärderade bolag överviktas och undervärderade underviktas.
Som framgår av diagrammet ovan har Avanza Zero, som är en svensk indexfond med noll i förvaltningsavgift (avser att följa SIX30RX), haft en markant sämre avkastning än bredare index som t ex SIXPRX. Om vi ser på utvecklingen av index i Sverige, Europa samt Världen under en tioårsperiod kan vi konstatera att ju bredare exponering ett index har haft, desto högre avkastning har detta vanligtvis gett. Det har bl a att göra med att mindre bolag på sikt ger högre avkastning än större bolag. Småbolag är ofta underrepresenterade i traditionella likvida jämförelseindex då både transaktionskostnader och spreadkostnad (skillnaden mellan köp- och säljkurs) är högre för dessa aktier. Man skall även vara medveten om att ett index i sig inte är samma sak som ’marknaden’. De flesta index avser att följa en viss marknad genom så få innehav som möjligt, vilket ger lägre diversifiering och sämre avkastningsmöjligheter.
Sammanfattningsvis anser vi att de flesta indexfonder ger en felaktig struktur till en ofördelaktig kostnad. Vår investeringsfilosofi utgår ifrån att du skall fokusera på det du kan kontrollera: strukturera portföljen så du överviktar lönsamma, små och billiga bolag; diversifiera brett och håll koll på kostnaderna. Genom att aktivt strukturera portföljen, men förhålla sig passiv när det gäller transaktioner, har du alla förutsättningar att få högre avkastning än marknaden på sikt.
Med vänliga hälsningar
Göran Ivemark och Mikael Nord
Kundbrevet ges ut av Inverde AB. Eventuell information om finansiella instrument eller tjänster som framgår av detta kundbrev är inte avsedd att utgöra ett råd eller rekommendation att agera på ett visst sätt. Informationen är av allmän karaktär och inte anpassad utifrån mottagarens individuella situation. Innehållet ska inte heller betraktas som en investeringsanalys eller en investeringsrekommendation. Placeringar i finansiella instrument är förknippade med ekonomisk risk. Du ansvarar själv för risken med dina investeringar och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade beloppet.